Lär dig orientera bland alla fackuttryck om märkliga låneord! Här nedan följer korta beskrivningar av många ord som man kan stöta på i te-sammanhang. Många av ämnen nedan har det skrivits böcker om, så vi hoppas att du har förståelse för att resonemangen är förenklade. Det ska i alla fall vara tillräckligt som påminnelse, eller att puffa den intresserade vidare i rätt riktning....

 

Afternoon Tea

Brittisk fikapaus som utvecklats till sin egen tradition. Typiskt serveras svart te. Tilltugg kommer i skiftande smak och mängd, men en klassiker är "cucumber sandwich", scones bör serveras, och populärt pålägg är lemon curd.

 

Assam

Världens största sammanhängande tedistrikt som ligger i nordöstra Indien. Ligger på låg höjd, vilket gör det lite svårare att odla ekologiskt. Assam-te är ofta kraftiga, och kända för att vara "maltiga".

 

Blandning

Ofta blandas olika teer för att få önskat slutresultat. Det kan vara olika årgångar från samma plantage, eller te från helt olika tedistrikt eller länder. Förutom den "nya smaken" resulterar blandningen också i en sorts stabilitet över tid. Det gör kanske mindre om något ingående te smakar lite olika i en blandning jämfört med året innan. Slutresultatet blir sig ganska likt ändå.

 

BOP (Broken Orange Pekoe)

En klassning av bladstorlek, som anger är bladen är brutna (=broken) eller klippta. Lite finkornigare än Orange Pekoe som är hela blad. Säger dock inget om teets kvalitet.

 

Brygga te

När brygger te, låter man tebladen ligga i vatten en stund. Detta till skillnad från kaffebryggning, då vatten får rinna igenom det malda kaffet. Vattnet bör vara cirka 80­°C för grönt te, och 100°C för svart te. Grönt te blir lätt bittert om vattnet är för hett, och svart te blir tunnt om vattnet inte är hett nog. Typiska tider för grönt te är 2-3 minuter medan 3-5 minuter brukar vara lagom för svart te. 

 

Chanoyu

Ordagrant betyder det ungefär "teets varma vatten", och är det japanska uttrycket för tecermonin. Det är ett formaliserat sätt att tillreda och presentera matcha, se nedan.

 

Ceylon

Det är helt enkelt det gamla namnet på Sri Lanka. I te-sammanhang kallas teer från Sri Lanka fortfarande för ceylon-te, även på Sri Lanka. Ceylon-te är ofta väldigt aromatiskt, och brukar delas in efter vilken höjd de odlas på. Low-grown, Mid-grown respektive High-grown. Ju högre höjd, desto lättare och ljusare teer.

 

Cha dao

Det är ett kinesiskt uttryck som betyder "teets väg". Ibland uttrycks det som "te som livsstil". Med rötter från daoismen, handlar det om att använda te för att nå ett meditativt förhållningssätt till världen, som ska ge ett klarare medvetande och en lugnare sinnesstämning. 

 

Cha no yu

Ordagrannt betyder detta endast "vatten för te", men är namnet på den japanska teceremonin. Det är en mycket formaliserad ceremoni för att servera matcha. Varje rörelse och varje ord är noga genomtänkt, för att det - något motsägelsefullt - ska blir så "enkelt" som möjligt. Det tar flera år att lära sig utföra den korrekt.

 

Chai

Ordet chai kommer från kinesiskans cha (茶) betyder helt enkelt te. Men på hindi kallas kryddat te för masala chai. Det är naturligtvis för långt uttryck "för oss västerlänningar", så då blev det bara chai. I Indien använder man många olika kryddor som kanel och kardemumma tillsammans med te, och normalt även mjölk. I väst betyder alltså chai kryddat te, medan chai latte är kryddat te med mjölk.

 

Chasen

Det viktigaste redskapet i den japanska teceremonin kallas för chasen. Det är en visp som görs av ett enda stycke bambu. Man använder den till att vispa matcha-te i en skål. Här finns Te-Centralens chasen.

 

Clipper

Under 1800-talet blev det allt viktigare med snabb frakt av te från Kina. Den långa vägen gjorde att det lönade sig att bygga skepp med stor yta segel, fast mindre last. Man använda clipper för frakt av värdefull last, som te, kryddor och ädelmetall. Ordet hade inte någon exakt definition, men kom att betyda snabb. Eran för clipper tog slut sedan suez-kanalen öppnade 1869. Fortfarande har clipper en romantisk flair, och ett av de mest kända exemplen, Cutty Sark, finns att beskåda i Greenwich i sydöstra London. 

 

CTC

En tillverkningsmetod som resulterar i ett finkornigt te. Processen består av att krossa, riva och rulla bladen (eng. cross, tear, curl) i en och samma maskin. Det är en relativt modern process som infördes för att snabbare kunna processa större mängder svart te. Resultatet används till kraftigare tesorter och till påsteer.

 

Da Hong Pao

Kinesiskt, mörkt oolong-te som kommer från Wuyishan. Namnet betyder "stora röda manteln", och det finns en lite historia till. Kejsarens mor (eller hustru?) var sjuk, men blev frisk efter att ha druckit ett visst te från Wuyishan. I tacksamhet skänkte kejsaren röda mantlar för att skydda dessa teplantor mot vinterfrosten. Tre av de ursprungliga plantorna finns kvar, och det ska vara sticklingar från dessa som man använt för att odla fram moderna da hong pao.

 

Darjeeling

Ett av världens mest exklusiva tedistrikt ligger i norra Indien, på Himalayas sluttningar vid gränsen mot Nepal. Ett litet antal plantage tillverkar runt 10 000 ton te per år, vilket i sammanhanget är ytterst lite. Huvudsakligen tillverkar man svart te, och ganska många plantage är ekologiska. De geografiska förutsättningarna för teproduktion i Darjeeling är perfekta, vilket man upptäckte när teproduktionen drog igång här vid mitten av 1800-talet. Darjeeling-te har en karaktäristisk och mycket eftertraktad smak. Speciellt första skördens blommiga dofter brukar driva upp priserna.

 

Dimbula

Ett tedistrikt på Sri Lanka (tidigare Ceylon). Det ligger i en dalgång mellan två högplatåer, och alla teplantage här ligger högre än 1250 möh. Alla dimbula-teer är därför "high grown", och anses vara milda men ändå aromatiska.

 

Dust

Betyder bokstavligen damm. Det finkornigaste teet som siktas fram i tefabriken. Det bildas normalt när tebladen bryts, samt av bladfjun som lossnar. Används endast till tepåsar.

 

Earl Grey

En vanlig missuppfattning är att Earl Grey är "vanligt svart te utan smak". I själva verket är det (oftast svart) te smaksatt med bergamottolja och ibland även andra smaker. Bergamott är en citrusfrukt, och den bästa bergamottoljan brukar produceras i södra Italien/Scicilien. Det finns inget varumärke, patent, eller standardrecept för hur Earl Grey ska produceras. Därför har varje producent sitt recept, såväl när det gäller bas-te som smaksättningen.

 

English Breakfast

English Breakfast är inte ett speciellt te, utan brukar helt enkelt vara en blandning av olika svarta teer avsett för frukost. Både indiska, ceylon eller kineiska teer kan användas. English Breakfast har alltså inte något fast "recept", utan varje leverantör har sin egen blandning. Gemensamt för olika varianter är att det inte är smaksatt.

 

Ekologiskt te

För att ett te ska kallas ekologiskt, måste det odlas utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Men det räcker inte. Det krävs även att alla som hanterar varan i oförpackad form är certifierade. I EU gäller dessutom att produkten måste märkas med EU-bladet. På Te-Centralen bliv vi kontrollerade varje år. Då kontrollerar man att vi hanterar ekologiska produkter korrekt, och att de vi köper te ifrån också är certifierade, och alltså kontrolleras varje år. På det viset finns en kedja av certifierade företag hela vägen tillbaka till plantaget.

 

Fermentering

Fermentering eller jäsning är en mikrobiologisk process, och är ganska ovanlig i tesammanhang. Tesorter som lagras (se pu'er) fermenteras, och smaken mognar då långsamt fram under inverkan av mjölksyrabakterier. Processen när man tillverkar svart te är istället oxidation.

 

Flush

Betecknar en skördetid. T.ex. betyder first flush årets första teplockning. Antalet skördetider/plockningar varierar från distrikt till distrikt. Vissa tesorter skördas endast en gång på år, medan andra skördas 3-4 gånger eller mer.

 

Formosa

Det gamla namnet på Taiwan lever kvar bland tedrickare. Portugiserna kallade Taiwan för Ilha Formosa, dvs den vackra ön, vilket sedan blev det vedertagna namnet i Europa. Taiwan/Formosa är mest känt för att producera oolong-te.

 

Fujian

Kinesisk provins med stor teproduktion. Väldig bredd, och härifrån kommer såväl oolong-te som svart te och vitt te. Mest kända distrikt är Wuyishan.

 

Gaiwan

Kinesiskt ord som betyder "skål med lock". Används för tebryggning, ibland för en person som dricker direkt ur gaiwan, men kanske oftare som bryggkärl där man med locket silar teet medan man häller det i pyttesmå serveringskoppar. Fördelen med en gaiwan jämfört med en tekanna, är att man själv kan anpassa öppningen med hjälp av locket. På så vis går det snabbt att tömma koppen, och för temästaren ger det då en mer exakt bryggning. 

 

Genmaicha

En japanska specialitet som betyder brunt-ris-te, och är te blandat med rostat råris. Lite grand som tevärldens barkbröd; man spädde ut de dyrbara tebladen med det något mindre dyra riset. Numera är det populärt i alla samhällsklasser, och dricks inte minst till maten.

 

Golden Tips

Bladknopparna blir ofta oranga vid tillverkning av svart te. I vissa tesorter (t.ex Yunnan) är det en mycket eftertraktad egenskap, och ju högre andel golden tips, desto finare.

 

Gongfu bryggning

Det traditionella kinesiska sättet att brygga oolong och pu'er-te. Namnet gong fu cha betyder ungefär "mästerligt te". Antingen brygger man i en liten kanna eller i en gaiwan. Det typiska är att man brygger kort tid, runt 10-15 sekunder, för att successivt förlänga tiden. Därför används mycket teblad, runt 6-8 gram / dl. Å andra sidan brygger man många omgångar på samma blad. 

Dricker gör man ur små koppar, som ser ut att höra hemma i en dockservis. Så medan man smuttar på sin lilla kopp te, bryggs nästa omgång. Och nästa, och nästa... Till slut får man i sig en hel del te, och börjar det bli svagt byter värden ut bladen mot nya. Om du blir bjuden på det viset måste du säga till när du fått nog, för det går aldrig att "dricka upp".

 

Grusinien

Ytterligare ett gammalt geografiskt namn; det är det tidigare namnet på Georgien. Här började teproduktionen senare än på andra håll, runt förra sekelskiftet. Man är känd för sitt smakrika te som kan bryggas länge utan att bli bittert. Det gjorde georgiska teer mycket eftertraktade överallt där man brygger med samovar. Så pass populärt att en del "grusinien" i själva verket produceras på Sri Lanka... Efter Sovjetunionens kollaps förändrades förutsättningarna. Geopolitiska och ekonomiska orsaker har gjort att man på senare år plöjd ner stora delar av sina teodlingar till förmån för hasselnötsodlingar för den turkiska marknaden.

 

Grönt te

När tebladen plockas är de gröna. Genom att hetta upp dem efter skörd, förstörs ett naturligt förekommande enzym, och bladen förblir gröna. Det finns en rad olika processer beroende på tesort, men gemensamt är att tebladen hettas upp. I Kina sker det normalt genom att stekas/rostas i wok, i Japan genom ångning 30-90 sekunder, medan man på annat håll (t.ex. i Indien) värmer bladen i en ugn. Fler steg som formning, torkning och ytterligare rostning ingår ofta också.

I Kina, Japan och Korea är det på de flesta håll grönt te som menas när man talar om te.

Här kan du läsa mer om hur grönt te tillverkas.

 

Gult te

Det här får ändå räknas som en exotisk tesort. När man tillverkar grönt te, så är torkning ett av de sista stegen. Om man istället låter teet långsamt mogna i halvfuktigt tillstånd, gulnar bladen något, och smaken förändras. Då gult är kejsarens färg i Kina, har det använts som hyllningste till kejsaren.

 

Gunpowder

En av de kändare kinesiska tesorterna. Det är ett grönt te, där bladen rullats ihop till små kulor eller pärlor. På kinesiska kallas det därför för zhu cha, dvs pärl-te. Krut (eng gunpowder) kanske verkligen brukade se ut som små kulor. En annan förklaring till namnet är att kinesiska uttrycket för "nybryggt" är gang pao de. Det är lätt att föreställa sig västerlänningen som frågar vad det är för fantastiskt te som han fått prova av den kinesiske säljaren. Denne svarar då att det är nybryggt, gang pao de. Vilket västerlänningen noga noterar, så att han kan köpa den sorten ...

Världens största marknad är annars Marocko, där man använder det som basen i mint-te; gunpowder tillsammans med färsk mynta och socker.

 

Gyokuro

Japans finaste gröna tesort. Namnet betyder i översättning "pärldagg". Speciellt är att buskarna skuggas den sista tiden före skörd, vilket ger en kraftigare smak. Liksom de allra flesta japanska gröna teer ångas det efter plockningen. När man brygger gyokuro bör vattnet inte vara varmare än 60-70°C.

 

Jasmin-te

Jasmin-te är ett av de vanligaste tesorterna i norra Kina, och man kan ofta få det som måltidsdryck i Beijing. Sedan teet skördats på våren, förvaras det svalt tills jasminen blommar på sommaren. Basen är alltså grönt te. De färska blommorna blandas med teet, som tar upp smaken. Blommorna avlägsnas sedan. Förfarandet upprepas ett antal gånger. 

 

Jäst te

se kombucha, och även pu'er.

(Det förekommer ett missförstånd att svart te skulle vara jäst, men så är inte fallet.)

 

 

Keemun (Qimen)

Det är en tesort som fått namn av en ort i östra Kina. Numera stavas det Qimen, som bättre avbildar uttalet. De här svarta teerna är ofta mycket aromatiska, ibland med en kakaodoft. Finns i många olika typer och kvaliteter.

 

Kenya

Till mångas överraskning är Kenya stora när det gäller te, och var 2016 världens tredje största teexportör mätt i dollar. (Kina och Sri Lanka var 1:a respektiv 2:a på listan.) Den största delen går till produktion av tepåsar, och man hör därför inte så mycket av Kenya som teland.

 

Kinesiska

Många uttryck inom tevärlden kommer från kinesiskan. När man ska skriva kinesiska ord med våra latinska bokstäver, romanisering, har det funnits lite olika sätt genom historien. Det system som nu används heter pinyin, och utvecklades under 50-talet och ersätter sedan 1979 det tidigare systemet Wade-Giles. För svenskar känns pinyin spontant närmre uttalet än Wade-Giles. Här är några exempel på ord, äldre skrivsätt inom parantes: Fujian (Fukien), Long jing (Lung Ching), Qimen (Keemun).

Oftast försöker vi på Te-Centralen att använda det moderna skrivsättet, men ibland är traditionen så stark att vi faller tillbaka på det äldre skrivsättet.

 

Klon

Teplantan kan förökas genom frö eller sticklingar. När man förökar med sticklingar blir alla plantor genetiskt lika, dvs kloner av ursprungsplantan. Det tar längre tid än frösådd, men brukar smakmässigt ge ett bättre resultat.

 

Koffein

Koffein är ett stimulerande ämne som finns naturligt i tebladen. Ur plantans synpunkt är det ett gift till skydd mot insekter. Rent kemiskt är tein exakt samma ämne som koffein. De fick olika namn, då det upptäcktes vid olika tidpunkter. "Tyvärr" upptäcktes koffein i kaffe först, varför det är det namn som normalt används. Vi hade ju gärna sett att det blivit tein...

Både grönt te och svart te innehåller koffein, men halterna varierar. I te finns det i runda slängar hälften så mycket koffein som i kaffe. Storbladiga tesorter (t.ex. oolong) innehåller mindre halter av koffein. Brygger man flera omgångar på samma blad (typiskt för grönt te), så brukar det vara mest koffein i första bryggningen.

 

Kombucha

Kombucha tillverkar man själv genom fermentering/ en jäsningsprocess. För att börja behövs en "kombuchasvamp", dvs en startkultur, och sötat te. På senare år har kombucha fått ett uppsving pga möjliga hälsoeffekter.

 

Kultivar

Teplantan finns i en mängd olika varianter med olika egenskaper, lite grand som att det finns massor med olika äppelsorter. De här olika varianterna kallas för kultivar. Någon kultivar ger högre avkastning, medan en annan är extra motståndskraftig mot insekter, eller är speciellt aromatisk.

 

Kyusu

Kyusu är en traditionell japansk tekanna, oftast avsedd för grönt te. Ofta, men inte alltid, har den ett handtag "på tvären", alltså ungefär i nittio grader mot pipen.

 

Lapsang Souchong

En kinesisk svart tesort som är rökig. Ursprunget är höljt i dunkel, men troligen har te som torkats i wok eller bambukorg blivit "naturligt rökt". Efter vidareutveckling har det resulterat i ett kraftigt rökt te. 

 

Long Jing

Kinas mest kända te, som ursprungligen kommer från trakterna av Hangzhou. Här ligger den by som gett namn åt teet. Namnet betyder drakens källa eller drakens brunn. Karaktäristiskt för det här gröna teet är att det har platta, lansettformade blad. Det finns i en mängd olika kvaliteter, och odlas numera även på andra håll i Kina.

 

Masala chai

Se chai.

 

Matcha

Matcha är ett knallgrönt pulver, som vispas upp i hett vatten. Mycket intensivt i smaken med inslag av spenat och tång. Det är den tesort som används i japanska tecermonien.

Det japanska ordet (抹茶) betyder helt enkelt "malt te", dvs malda teblad. När Japan på 1400-talet började importera te på allvar från Kina, var det även där den normala metoden att tillreda te. Dvs man malde tebladen och vispade upp dem i hett vatten. Sedan dess har såväl tillverkning som tillredning förfinats. 

Du kan läsa mer om matcha här.

 

Mate

Mate är ett ört-te som görs av plantan yerba mate (latin Ilex paraguariensis). Det är nationaldryck i Uruguay, Paraguay och Argentina, och är populärt i andra sydamerikanska länder. Det bryggs traditionellt i en kalebass (en planta ur gurkfamiljen), och dricks med hjälp av en bombilla, en sorts sugrör av metall, med en sil i nedre änden. 

På senare år har intresset för mate vuxit även i Europa och Asien, bl.a. kopplat till mate som en hälsodryck. Du hittar Te-Centralens ekologiska mate här.

 

Nilgiri

Ett indiskt tedistrikt. Namnet betyder "Blå bergen". Producerar aromatiskt te, som ofta ingår i blandningar.

 

Oolong (wulong)

Halvoxiderat te, dvs tebladen har fått oxidera visst mycket. Det finns både ljusa och mörka oolong. Oolong görs oftast på lite större blad som skördas senare på säsongen, och innehåller därför mindre koffein. Det kallas även för qing cha, dvs blågrönt te. Namnet  oolong betyder "svart drake", men det är högst oklart vart det kommer ifrån. Läs mer om oolong här.

Det här mellantinget mellan svart och grönt te har ofta ett mycket brett smakspektrum. Därför passar det ofta som måltidsdryck, eftersom det i regel alltid finns smaker som inte skyms av maten.

I den kinesiska Fujian-provinsen är oolong-te den vanligaste tesorten, och det är mycket troligt att oolong ursprungligen kommer härifrån. De viktigaste två regionerna är Wuyishan där man producerar mörka oolong, och Anxi som är känt för Tie Guan Yin, en mycket populär (numera ofta) ljus oolong. På Taiwan producerar man också mycket fina oolong-teer.

 

Ostindiska Kompaniet

Det kan syfta på flera olika kompanier som handlade med Ostasien, framför allt Kina. Svenska Ostindiska Kompaniet bildades 1731, och var till en början mycket lönsamt. Brittiska Ostindiska Kompaniet som bildades redan år 1600 hade ett enormt ekonomiskt och politiskt inflytande. Bland annat styrde man hela dåvarande indiska kolonierna, hade rätt att starta krig, tillsätta lokala kungar m.m.

 

Ortodox

Med ortodoxt te menar man klassiskt processade teblad, för att skilja det från CTC. Det är normalt - men dock inte alltid - helbladste. Det används normalt om svart te.

 

Oxidation

Oxidation är en rent kemisk process som involverar syre. Ett exempel är järn som rostar. Till skillnad från fermentering krävs alltså inga svampar eller bakterier etc för att det ska ske. Det är vad som händer när man tillverkar svart te.

 

Pu'er

Pu'er (eller Pu ehr) är egentligen en stad och ett län i kinesiska Yunnan-provinsen. I tesammanhang är det dock synonymt med lagrat te, en specialitet som tillverkas i den här regionen. Det finns i huvudsak två olika varianter, sheng eller grön pu'er, samt shu, även kallat "cooked", som vi brukar kalla snabb-mognad. 

Vanligt är att pu'er packas till kakor som kan lagras över lång tid, dvs i åratal. Det finns även pu'er som lösa blad.

 

Rooibos

Rooibos, som brukar kallas rött te, är i själva verket ett ört-te. Det kommer alltså inte från tebusken utan från plantan Aspalathus linearis. Det är inte heller - som kanske många tror - en ny dryck. Redan 1772 beskrev Linnés lärjunge Carl Thunberg bruket. Däremot är den moderna oxidationsprocessen som gör de nålformade bladen röda en upptäckt från början av 1900-talet. Den industriella processen började på 30-talet när man hittat en metod att få fröerna att gro. Lite intressant är att rooibos enbart växer på västkusten i Sydafrika, och man har inte lyckats odla det någon annanstans. Dessvärre har klimatförändringarna påverkat förutsättningarna, och skördarna har krympt de senaste åren. Tillsammans med ökande efterfrågan gör det att priserna på rooibos stiger.

Rooibos är naturligt koffeinfritt, och är därför en populär kvällsdryck.

 

Rullning

Det finns åtminstone två skäl att rulla tebladen. Den första rullningen är för att växtsaften ska tränga ut ur bladen och oxidera, vilket sker vid tillverkning av svart te. Många teer brukar också rullas för att skydda bladen från att gå sönder, och även bättre bevara aromen. Så brukar t.ex. ljusa oolong-teer ofta vara rullade, men även grönt te rullas, t.ex. gunpowder.

 

Ryskt te

Te, framför allt svart, kan ses som Rysslands nationaldryck, och man är mycket stolt över att ha uppfunnit samovaren, se nedan. Ibland hör man att ryskt te skulle vara extra fint, och man undrar då vad det är för något. Det finns ett antal olika saker som kallats för "ryskt te", som vi beskriver här nedan.

Te fraktades tidigare från Kina till Europa antingen per båt eller via karavan över land. Den rätt outvecklade förpackningstekniken gjorde att te som transporterats per båt kunde bli fuktskadat. Karavan erbjöd då en långsammare men torr transport. Det var även via karavan som Ryssland importerade sitt te, tills Transibiriska järnvägen öppnade 1880. Den torra transporten av svart te gav då oftast en kvalitativt bättre produkt.

Det finns smaksättningar som kallas "ryskt te". Det är möjligen en amerikansk uppfinning, där man blandat svart te med apelsinjuice, kanel och nejlikor. Det lär vara populärt i adventstid i sydöstra USA.

Sedan lång tid har man i Ryssland tillverkat ett ört-te gjort på rallarros/mjölkört. Lite nedsättande har det kallats Ivan Chai. (Ivan är ett vanligt ryskt förnamn, och chai är det ryska ordet för te.) Det har en lång historia, och då den färdiga produkten är rätt lik te, lär det även ha seglat upp en förfalskningsskandal i början av 1900-talet. Möjligen var det en bidragande orsak till att det förbjöds efter revolutionen.

 

Röda manteln

Se Da Hong Pao.

 

Rött te

Se rooibos. Se även svart te.

 

Samovar

En samovar är en rysk tekokare. Det finns förstås oändliga variationer i form funktion och storlek, men normalt består den av en varmvattenbehållare på 2-5 liter med en liten kanna för koncentrat på toppen. Tidigare eldades de med kol, och hade en liten skorsten som gick igenom varmvattenbehållaren. Moderna samovarer är elektriska.

Först brygger man ett mycket starkt te-koncentrat i den lilla kannan, dvs mycket teblad. Koncentratet kan stå länge utan att bli avslaget. När ens gäster kliver in genom dörren, häller man i lite av koncentratet i ett teglas, och fyller sedan upp med hett vatten från varmvattenbehållaren. Så får gästen (eller en själv) nygjort te i en handvändning.

Förutom Ryssland används samovar bland annat i östra Europa, Turkiet, Iran och Kashmir.

 

Sencha

Ordagrannt betyder det här japanska ordet "te för bryggning", till skillnad från matcha som man vispar upp i hett vatten. Det är Japans lite finare standardsort, och är alltså ett grönt te som produceras på många håll i Japan. Även Kina tillverkar sencha, men kvaliteten når i regel inte samma nivå.

 

Smaksatt te

Sedan århundraden har man roat sig med att smaksätta teer på olika sätt. Smaksättning med blommor från jasmin eller ros är ett sådant exempel, och fortfarande tillverkas bättre jasmin- eller rosen-te genom att blomblad bladas med tebladen för att dessa ska ta upp doftämnena. Blombladen avlägsnas, och det hela upprepas ett antal gånger. 

Extrakt från frukter är en annan populär och gammal metod, t.ex. bergamottolja för tillverkning av Earl Grey. På senare tid har även andra smakämnen blivit allt populärare, och det finns knappast någon gräns för vilka smaker man kan ge ett te.

Te som inte smaksatts, brukar man kalla rent te.

 

Silver tips

Så kallar man de ljusa, fjuniga bladskotten som man använder till exklusiva vita teer.

 

Svart te

Det speciella med svart te är att bladen oxiderar, dvs reagerar med syret i luften. Det gör bladen mörkare och smaken blir komplexare. I Europa är det den vanligaste varianten.

En rolig detalj är namngivningen. Vi ser på bladen som är svarta, och säger därför "svart te". Kineserna ser på drycken som är röd, och kallar det därför för "rött te", hong cha.

 

Te

Med te menar vi de bearbetade bladen från plantan camellia sinensis, dvs tebusken, och även drycken som man gör från de bladen. Man kan även brygga ört-te på andra blad, men i en strikt mening är det te bara om det kommer från tebusken. Den växer naturligt i nordöstra Indien och södra Kina, och förekommer då i två varianter.

Ordet te hämtar sitt uttal av det kinesiska tecknet 茶 från olika kinesiska dialekter. Uttalet i respektive land beror på när och varifrån man importerade ordet te. I södra Fujian-provinsen uttalas det tei. De länder som fick sitt te skeppat från Fujian-provinsen, som de flesta Europeiska länder, säger i regel te, tea, tee, etcetera. Det standardkinesiska uttalet är cha, och även på kantonesiska (dvs trakten runt Hong Kong) är uttalet chàh. Så de länder som importerat te från norra Kina eller landvägen, har ett uttal i stil med cha, eller chai. Det gäller t.ex. Japan, Korea, Indien och Ryssland.

Det här är naturligtvis en förenkling, men i grunden är väl kontentan att det handlar om samma ord med lite olika uttal.

 

Tefabrik

Efter plockningen bearbetas de nyskördade bladen i en tefabrik, ofta samma dag. Processen är olika beroende på vilken sorts te man tillverkar. 

 

Tein

Se koffein.

 

Tie Guan Yin

Skrevs tidigare Ti Kuan Yin, och förkortas ibland som TGY. Det är ett oolong-te som stammar från Anxi i kinesiska Fujian-provinsen. Tidigare gjordes det genomrostat, som resulterat i en varm, komplex smak. Nuförtiden finns många olika varianter, och vanligaste är olika typer av Jade Tie Guan Yin, som är väldigt lätt och blommigt.

Namnet betyder i översättning "nådens järn-gudinna", och är en känd figur i kinesisk mytologi/tradition.

 

Uji

Strax utanför Kyoto ligger Uji, där Japans första teodlingar anlades. De något skyddade klimatet passar mycket bra för teodling, och fortfarande rankas matcha och gyokuro från Uji som topp-klass.

 

Vitt te

Om man enbart torkar bladen efter skörd, utan upphettning, får man vitt te. Det görs normalt av en speciellt fjunig kultivar.

 

Wuyishan

Ett bergsområde i kinesiska Fujian-provinsen, "Wuyi Mountain". Ett riktigt Eldorado för tefantaster. Härifrån kommer många kända teer, och speciellt är det känt för sina oolong-teer.

 

Yerba Mate

Se mate.

Yixing

Det är som så ofta namnet på en plats i Kina. I det här fallet har det även gett namn åt en sort lera som finns här. Av den tillverkas "de bästa" tekannorna. Det handlar om små, små kannor som speciellt används till Gongfu-bryggning. Leran har nämligen minne. Därför ska den "bryggas in", så att den har absorberat smak av den sorts te man tänker brygga i kannan. För varje sorts te (svart, grönt, rökigt, oolong, etc) bör man ha en egen kanna, så att inte smakerna korsas. Det sägs skämtsamt, att om en yixing-kanna är riktigt inbrygg, så häller man bara i hetvatten, så kommer det ut te...

Yunnan

Den här kinesiska provinsen är framförallt känd för två olika tesorter. Dels Dian hong, som helt enkelt betyder svart te från Yunnan. Det är kraftiga, ibland rökiga teer med lite bitterhet. Den andra är pu'er, dvs lagrat te.

Zhejiang

I den här kinesiska provinsen tillverkas många fina teer, bl.a. Kinas mest kända gröna te, Long Jing.

Ört-te

Ört-te är "te-liknande" drycker som görs av annat än blad från tebusken. T.ex. kan man göra ett gott ört-te genom att torka späda svartvinbärsblad i ugnen. Även rooibos är ett ört-te.