En morgonkopp te är en vana för många, och det talas ofta om dryckens betydelse för hjärta och kärl. Svart te kommer från busken Camellia sinensis och är rikt på antioxidanter, särskilt flavonoider. Forskning antyder att dessa ämnen kan bidra till lägre blodtryck och bättre blodfettsprofil hos regelbundna tedrickare. Samtidigt påverkar hela livsstilen utfallet, så siffrorna bör tolkas med eftertanke.
Vad forskningen pekar på
I flera översikter, bland annat i tidskriften Kurera, beskrivs te som en källa till katekiner och epikatechiner, två grupper inom flavonoiderna. Kortare försök har visat förbättrad vaskulär reaktivitet, det vill säga hur bra blodkärlen vidgar sig vid belastning, efter några koppar te. Det finns också data som tyder på sänkt blodtryck och minskade nivåer av skadligt LDL kolesterol.
Långsiktiga observationsstudier har kopplat regelbunden konsumtion av svart eller grönt te till lägre risk för hjärtinfarkt och stroke. Eftersom deltagarnas kost och motionsvanor varierar är sambanden inte spikade, men mönstret är återkommande. I en liten klinisk studie som refereras i Iform drack fjorton personer 750 milliliter svart te dagligen under fyra veckor. Efter perioden var deras LDL mer motståndskraftigt mot oxidation, något som anses gynnsamt för kärlen. Även om underlaget är litet ligger resultatet i linje med annan litteratur.
Grönt te innehåller normalt fler katekiner än svart te eftersom svart te oxideras under beredningen. Det betyder inte att svart te saknar effekt, bara att halterna skiljer. Howard Sesso, professor vid Harvard och citerad i Kurera, avråder dessutom från starka teextrakt i pillerform för gemene man. För de flesta är det bättre att dricka te som en del av vardagen än att ta koncentrat.
Det som påverkar nyttan i koppen
En uppmärksammad studie i European Heart Journal visade att mjölk i te kan dämpa dryckens positiva effekt på blodkärlens funktion. Sexton friska kvinnor deltog; te utan mjölk förbättrade blodflödet, men samma te med mjölk gjorde det inte. Forskarna antar att kasein binder antioxidanterna. Underlaget är begränsat, men dricker du te för kärlens skull kan du prova utan mjölk.
Sötning har också betydelse. Kurera återger Harvards bedömning att en liten mängd socker troligen är okej, medan flera teskedar gör mer skada än nytta. Själva bryggningen påverkar både smak och innehåll. Svart te blir oftast behagligt vid cirka 90 grader och en dragning på två till fyra minuter. Längre tid ger mer bitterhet, delvis därför att flavonoiderna lakas ur, men ökar inte nödvändigtvis hälsoeffekten.
Hur mycket te som är lagom är inte hugget i sten. En vanligt förekommande praktisk gräns är upp till åtta koppar per dag. Koffeinet kan dock ge hjärtklappning eller störa sömnen. Känner du av det kan du korta dragningen eller varva med koffeinfria alternativ som rooibos. Kurera nämner även att svart te innehåller oxalater som i mycket stora mängder kan bidra till njursten hos känsliga, så måttfullhet är klokt.
Så väljer du te som passar dig
Assam ger ofta en fyllig kopp, Darjeeling en mer blommig och Ceylon ett friskt och ljust intryck. Earl Grey får sin karakteristiska doft av bergamott. Smaken varierar, men det är dina vardagsvanor som avgör om teet gör skillnad för hjärta och kärl. Vill du maximera den möjliga effekten, välj helst te utan mjölk och begränsa sockret. För en lekfull smak finns smaksatt te medan den som föredrar en ren profil väljer rent svart.
Vi på Te Centralen samarbetar med odlare från många ursprung och letar ständigt efter nya uttryck i koppen. För hälsointresserade handlar det dock främst om att hitta en stabil rutin. En kopp på morgonen, en efter lunchen och eventuellt en svagare bryggning på kvällen kan vara lagom. Om du gör chai eller andra kryddiga blandningar passar mjölk bra för smaken, men fokus på kärlen talar för en version utan mejeriprodukter.
Grönt och svart te jämförs ofta. Grovt sett innehåller grönt te fler katekiner, medan svart te ger rundare smak och mer pigghet. Båda sorterna har i studier kopplats till bättre kärlreaktivitet och lägre riskprofil, men resultaten baseras både på korta försök och långa observationer där kost, motion och rökning också spelar roll. Se därför koppen som en del i ett större pussel snarare än en medicin. Hitta en dos som passar dig, brygg med omtanke och låt smak, koffeinmängd och kroppens signaler guida din tevardag.